Våren

Äntligen är våren här. Jag kan redan känna doften av grillade djurdelar och doften av upptinat hundbajs. Längtar efter att plocka fram utemöblerna och göra i ordning poolen. Känslan av att stå i solen och känna hettan i ansiktet av glödbädden från grillen när jag står och vänder körvar och biffar som bubblar i marinad. Bredvid står ett glas rött eller en kall öl och pockar. På altanen ligger Överste Senap och kisar med ögonen efter att ha upplevt sitt första halvår i livet i kyla och mörker. Det kommer att bli en chock för den lille. Som att slita ut Gollum ur sin grotthåla och kasta ut honom på playan i Ibiza. Plötsligt är det ljust och varmt. Lättklädda människor som umgås och roar sig i solen. Kanske kommer han att kravla in igen. Söka sig tillbaka till mörkret i sin trygga grotta och suga på en död fisk. Oförmögen att förstå vad som plötsligt hänt omkring honom.

I helgen går jag ut på tomten. Jag ska inspektera våra ägor. Se vad Kung Bore ställt till med under vintern. Jag ska sätta mig på gräsmattan och prata ömt med den. Säga att det ordnar sig. Bara det kommer lite värme. Jag ska klappa lite på lökarna också. I rabatten alltså. Kanske tar jag fram utemöblerna om det är sol. Sopar undan det sista av vintern på uppfarten. Och så tar jag ned julbelysningen. Herregud. Det står fortfarande sex stolta renjävlar på tak och tomt.
Och grillen. Den borde dömas ut. Efter fyra år i tuff tjänst. Rostig. Bucklig. Ärrad av lavaheta glödbäddar. Jag vill krama den och tala till den. Låt mig tacka för lång och trogen tjänst. Du har gjort det du en gång skapades för. Du har gjort det med bravur och stolthet. Du har gjort det i sol, regn och snö utan att slockna. Du har gjort dig förtjänt av den sista vilan. Inga fler körvar eller stekar ska härmed betunga ditt trötta gamla galler. Tack för allt. Sen går jag in och kramar min fru. Säger något snällt. Att hon är vacker och är världens bästa fru och mor. Och att Lokomotivgrillen med skorsten, rökhus och termometer finns att köpa på Jula för specialpris just nu.