Det började som sist. Nervös spänd förväntan. Mörker blev till ljus. Foten hoppade upp och ner som en stammande tysk dvärg på amfetamin. Plötsligt svischar en hand förbi. Räknar snabbt till fem fingrar. En mage börjar avteckna sig på skärmen. Den är stor. En riktig kalaskula. Vi ser fötter och ben. Barnmorskan mäter och visar kroppsdelar i snabb takt. Hon har gjort det här tusentals gånger. En riktig veteran. Det märks.
Plötsligt. Något viftar till på skärmen. Det är inte en hand. Inte ett ben. Något mindre. Kan det vara?
Yes. It is. It´s a dingelidong! It´s a wiener! It´s a scud! It´s a bobsledge!
Jepp. En liten grabb kommer antagligen att titta ut i höst. Jag ska lära honom allt jag kan. Alla mina fantastiska kunskaper ska skickas vidare till en ny generation.
Vi pratar om grillningens ädla konst. Hur man äter en tolvrätters italiensk middag utan stretchbrallor. Hur man spelar TV-spel i 12 timmar i sträck utan att bli blödande blind. Hur man slår en 250 meters drive rakt ut i skogen utan att bryta av klubban och medspelarens vänstra arm. Och hur det egentligen går till i båten när pappsen fiskar med ett filmteam från Anslagstavlan och ett fint besök från Isle of Islay.
Med andra ord. Allt som är värt att veta om livet.
2 kommentarer:
Grattis!!
Och när du väl lärt ut allt du kan (vilket lär gå rätt fort) antar jag Lotta tar över och gör en balettdansös av honom.... ;-)
Hahaha! Så blir det nog!
Skicka en kommentar