Laddade till tänderna klev vi upp på löpbandet. Jag och min kollega. Med supermockasiner på fötterna. Hajdräkt och nyvaxade kroppar. Strömlinjeformade öron. Droppformade skallar. Tunnelseende och med en kolibris hjärtrytm. Här skulle kutas. Målet var att tokspringa minst 2850 på 12 minuter för att nå Utmärkt kondition på testet. Och som jag sprang. Ökade farten hela vägen in i mål. Ju tröttare man blir dessto snabbare springer man för att få ett slut på eländet. Med en gravid flodhästs andning och ben som Janne Långben med parkinsons sprang jag 2950 meter på 12 minuter. Saken är biff. Jag och min kollega kan nu titulera oss med Utmärkt kondition. I höst gör vi om det. På Enskede IP.
Nu måste jag hitta en ny utmaning och morot. Jag har varit med och vunnit alla friskvårdstävlingar på jobbet. Jag har klarat 50 armhävningar i rad. Jag har nått maxresultatet på Cooper testet. Vad ska jag hitta på?
Eller så skiter jag i det. Drar mig tillbaka. Lägger av. På topp. Drar på mig min frus eating pants. Gör upp en gigantisk glöd i trädgården. Slänger på en massa marinerade djur. Grillar. Äter. Dricker. Njuter. Av livet. Och tittar någon snett på mig. Då säger jag bara. Jag har utmärkt kondition. Just det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar