Feta Fisken

Ugh. Efter fyra månvarv på löpbandet med brinnande mockasiner är Feta Fisken värd att möta andarna igen. I skymningen vankas det eldvatten med resten av stammen. Vi lämnar vår tipi och drar ut på prärien med totempåle, eldvatten och präriemyror i kalsongerna. På med dansmockasiner, stridsmålning och läckert höftskynke i bäverpungskinn. Feta Fisken laddar fredspipan med knallpulver och kreditkortet med SMS:a låna. I gryningen hoppar jag upp på min skalperade järnhäst och fyllegalopperar hela vägen hem till tipin. I morgon går Feta Fisken som vanligt till jobbet med storbandet med de spelande blekansiktena på banjo, näsflöjt och mungiga i bakhuvudet. Jag sätter mig framför lägerelden, lägger upp fötterna på buffeln, blundar och ser andligt upptagen ut. Precis som jag brukar.