Sjuk. Hemma.
Det är märkligt hur mycket snor en kropp kan producera. Trots att jag nyst ut säkert ett par liter snor åt alla möjliga håll i huset. Näsan är som en laddad vattenpistol som hela tiden går av. Okontrollerat. Och laddad med snor. Jag klarar inte att snyta mig längre. Jag har papper uppstoppat i näsan. Som två feta tamponger. OB Fleur Gigantus. Det är det eller låta det rinna. Och se ut som Gunde Svan med en snorsträng konstant hängandes från näsan. Dinglandes. Som aldrig går av. Den blir bara längre. Tills den når marken och jag sitter fast i en lång tjock snorkätting som fastnat i golvet. Sen står jag där och dinglar tillsammans med min snorsträng. Fram och tillbaka. Dingeling. Dingelong. Dingeling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar