Efterskalv

Det blir en lång dag. I morse var de spelande romerna med cymbalerna tillbaka. Dom dundrade på allt dom hade. De hade dessutom tagit in Nordman på nyckelharpa. Pannloben vibrerade i takt med spelandet. Dunka, dunka, dunka. Jag tog två alvedon till frukost som jag försökte lösa upp i min gobiöken till mun. Sätter mig vid frukostbordet. Jag bara tittar på gröten. Flyttar runt skålen några gånger som för att försöka hitta någon annan anfallsvinkel. Men ingen är bra. Jag petar vidare i gröten. Stirrar på morgontidningen framför mig. Stirrar på gröten. Stirrar på min fru. Hon ser fräsch ut. Det gör inte jag. Innan hon går kvittrar hon: "Ha en bra dag, älskling!" Och jag vet. Det kommer jag inte att ha.