9-12

Min fru sopade banan med mig idag. Förnedring kallar hon det. Trots att jag själv spelade bra. Men hon spelade fantastiskt. Sänkte sitt handicap till 16.9. Själv sänker jag mig i självömkan, alkoläsk och whiskey. Imorn måste jag ta tre pinnar. Annars är det game over. Tack och hej. Ajöss med fisken. Tack för kaffet. Torsk imorn. Då blir det fickpingis resten av säsongen.

Softish

En dag på stranden. Badat. Softat. Ätit. Sippat rosé. Nu. Efter maten. Min fru håller ciggen åt mig. Jag gillar inte fötter. Men. Jag gör ett undantag. Det är ju min frus fötter. Och jag älskar ju hela henne. Dagens ord. Saltrulle. Sug på den ni.

Fett varmt

Småland. 32 grader varmt. Vi har varit här typ 6 år i rad och suttit ute och ätit en gång. Vi har haft 18 grader som mest. Nu äter vi ute. Njuter. Ätit grillad hängmörad entrecote. Sippar rosé. Firar. Min seger från dagens golfrunda. Och. Jag sänkte mitt handicap till 10.8. Fett skönt. Nu. 10-8 till frugan. Jag är på gång. Fett på g. Jag är också på gång att bli fett fet. På med stretchbrallor och maghjul. Och det finns ju alltid golfbil att hyra. Om jag får punka på maghjulet.

Tack för kaffet

Vi är bruna som afrikaner. Tjocka som tyskar. Fulla som finnar. Glada som hober. Rökiga som balter. Svettiga som feta barn. Men nu är det slut. Imorn drar vi vidare till småland. Jag förlorade idag igen. Jag behöver tre poäng för att komma igen. Men mest behöver jag en golfinstruktör. 9-6 till min lilla godisbyxa nu. Jag har precis klyft en enorm taklampa med min panna. Med ett stort jack i mitt huvud som resultat. Min fru har klistrat plåster i mitt hår. I min panna. Hon har fixat till mig. Scarface. Thats my name now.

Vinst

Äntligen en vinst. 2-1 till mig idag. Totalt nu 7-5 till frugan. Imorgon ska jag kamma hem tre pinnar och ta ledningen. Om jag bara kan hålla ihop spelet över 18 hål. Just nu har jag psyke som nerknarkad ekorre med pytteliten penis. Och då hjälper inte ens en jättestor driver...

Ny förlust

Trots finfint spel första nio blev det torsk idag igen. Total kollaps sista nio. Ligger under med 6-3. Tröstade mig med starköl, äggakaka med stekt fläsk. Imorgon är det beachday. Ingen golf. Då ska jag steka mitt eget fläsk. På fredag är det ny match. Då ska jag krossa. Mina klubbor. Om jag loosar igen.

Kollaps

Jaha. Andra golfrundan. Det var jorddräpare, jordfräsare, socketar, slices, hooks, toppningar, duffar och en del skitslag. Så. Nu står det 4-2 till min fru. Jag hatar golf. Imorgon är det ny runda. Och nya okvädesord som ekar ut över det skånska slättlandet.

Krog

Bättre än globens krubb. Mycket bättre. Nu väntar tryffel och lagavulin. Skål.

Semestern kan börja

Ett glas rödtjut. En scudmissil. I simpan. I like it. Nu nalkas fiskrestaurant downtown. Hur var vi oss dit? Med järnhästar förstås. Det brukar ju gå bra.

Jag leder.

Vi körde igång redan i fredagskväll. Med första semesterrundan. I tävlingen. Jag öppnade de första nio hålen darrigt. Och förlorade där en poäng. Spelade upp mig väsentligt de sista nio.Samtidigt som min fru fick en total kollaps och spelet rasade ihop som ett korthus. Så jag tog till slut hem spelet med totalt 2-1. Känns skönt att börja med en 2-1 seger. Trots att jag led av green-dyslexi, putt-koma och parkinson-handleder under hela rundan. Som min gode vän Jonas brukar säga. Att tre-putta är som att runka. Det är inget man är stolt över. Men man vet att man kommer göra om det.

My eyes

Vi är på fest. Jag har gjort min egen namnskylt. Jag har ögonen på er.

Packad & glad

Snart.

Kommande inlägg under semestern blir från mobilen. Korta. Konstiga. Ibland obehagliga. Och såklart leaderboarden från vår familjegolftävling. Bilder från mina segrar efter varje vunnen runda. När jag vältrar mig i välbehag och stolthet som den dåliga vinnare jag är. Det kommer bli spännande. Mest spännande blir nog att se vad jag kommer att göra med mina klubbor om jag förlorar i år igen.

Skambud

Snart på en uppfart nära oss. Men. Det betyder att något annat ska säljas. Vår nuvarande bil. Och det suger alltid. Folk som ringer och lägger skambud. Kommer förbi och tittar. Hittar fel. Lägger skambud. Sparkar på däcken. Hummar för sig själva. Skakar på huvudet. Lägger skambud. Tittar under huven. Hummar. Skakar på huvudet. Lägger skambud. Jag säger att det inte är en ny bil dom tittar på. Dom hummar bara. Hittar en minimal repa på kofångaren. Dom suckar och stönar. Lägger skambud. Jag avskyr dom. Men. Jag kommer vara som hård som sten. Passar inte galoschen så stick och brinn bara. Och. Jag ska dessutom kränga min kompis Klabbes kärra eftersom han hänger i Bryssel och har skaffat ny. Men den bilen blir nog lättare och sälja. För den är ju tjejkörd i alla år.

Så. Här är objekten.
Mazda 6 Sportkombi -04. 135.000 blås.
Citroen Evasion -02. 80.000 blås.

Köp nu. Så skickar jag med en gurkskalare och ett sauna belt.

2 dagar kvar

2 dagar kvar till semester. Sen är det tack och ajöss. Så långt bort som möjligt från betongblocken i globen. Packa bilen full med prylar och skit. Sen bär det av ner till Skåne och Simrishamn eller Simpan som vi kan kalla det. Har fått låna ett fantastiskt litet ställe av våra kalaspuffar till vänner i Bryssel. Där ska det vilas ut. Spelas golf. Ätas mat. Ta en promenad längs havet. Njuta av lugnet helt enkelt. Ladda batterierna. För i år ska det bli revansch. Två år i rad har det blivit torsk. I vår interna golftävling mellan mig och frun. I år ska jag bara vinna. Kosta vad det kosta vill. Tävlingen pågår så länge semestern pågår. Förloraren väljer valfritt pris till segraren. Brukar bli teaterbiljetter, spabehandling eller kanske ett finare restaurangbesök. Och. Äran. Förnedringen. Mycket står på spel. Allt är tillåtet. Jag ska tänka golf. Äta golf. Vara golf. Dygnet runt. Semester får det bli någon annan gång. Tärningen är kastad.

Finmotorrik

Att spela quadrapop efter x antal öl och vin. På tunnelbanan. Det är bland det svåraste man kan göra. Med sparrisfingrar och en fyra årings reaktionstid. Nu väntar pendel och järnhäst. Det blir väl som vanligt. Att jag leder hem skrället.

Nymålat!

Eftersom min fru är hemma och målar om huset på sin semester tänkte inte jag vara sämre. Jag målar om bloggen. Jag blundar. Jag väljer. Jag chansar. Jag snubblar i färgblandaren och vips! Rosa. Min favoritfärg. En lite kvinnligare touch kan tyckas. Men. Rosa kan ju vara manligt också. Precis som min nya upplagda bild på mig i läcker pose. Skimrandes i erotisk rosa. En godisbralla. Om det hela känns obehagligt att titta på så kan ni vila ögonen på bilden med krigsskeppet jag lagt upp. Med jättestora kanoner. Jättemanlig.

Måndag

Det är måndag. Igen. Det är tomt på kollegor. Jag sitter här och stirrar på min skärm. Dricker kaffet som smakar som vanligt: kamelstjärt. Men jag är van. Gillar smaken av kamelstjärt. Ute på gatorna är det tomt. Inget liv alls. Alla är på semester. Morgontrafiken är ett minne blott. Bara turister ute och kör på gatorna. Åker sightseeing i vänsterfil. Retar gallfeber på mig. Jag vill tuta på dom. Lära dom hur man kör bil i stockholm. Men jag håller igen. Sväljer frustrationen. Jag är fortfarande i jobb-mode. Alltså. Full patte i trafiken. Jag har egentligen inte alls bråttom att ta mig till jobbet. Men. Det sitter i ryggmärgen. Det ska ta så kort tid som möjligt att ta sig från A till B. Onödigt. Men så är det. Ska försöka börja ställa om till semester-mode redan nu. Så jag är förberedd. Om fem dagar stänger jag grafikfabriken. På med midjeväska, speedos och flipflop. Då ska vi göra Skåne och Småland. Då ska jag köra långsamt. I vänsterfil.

Ugh!

Hövdingen har gett sig av över prärien för att söka lugnet hos andarna. I byn är det nästan tomt. Bara ett fåtal rödskinn sitter och filar på totempålar vid sina tipis. Det ligger ett lugn över byn. Trummorna är tysta. Ingen är krigsmålad. Själv sitter jag, Feta Måne, och puffar ut dom sista röksignalerna över Stora Himlen innan två fullmånars vila infaller. I skymningen vankas eldad buffel med eldvatten från blekansikten. Kanske ska en pipa tändas och puffas mellan mätta män. Kanske får jag med mig min lilla squaw in i tipin för leka gömma totempåle när månen står som högst. Om inte Feta Måne redan då är i andarnas värld och sjunger dom stora stockarnas sång.

Total meltdown

Min robot är försvunnen. Jag måste återgå till arbetet. Hegge 1.0 har gått från Vacation-mode till Insane-mode på bara 24 timmar. Det blev tydligen för mycket för den lille plåtburken. Och nu är den borta. För evigt. Det sista mina kollegor såg innan den försvann var på toaletten på plan 8 skrubbandes chassit med toaborsten. Naken. Efter att ha tömt alla sina minnen i toan och pinkat batterisyra på en Yukka palm försvann han raskt ner på plan 6 och kopplade upp sig mot internet och spanade snabbt in sidan "Lediga Jobb" på Alfa Laval. Åt upp min bordsfläkt och seriekopplade allas telefoner så att varje gång det ringer så ringer det hos alla. 600 telefoner. Kastade sig ut på Arenavägen. Välte ur en tjock man i en röststyrd permobil. Kastade sig upp i stolen. Skrek högt. Mama Take me home!!!

Gräsänkling

Gräsänkling i två dagar. Ikväll blir det nog en dejt med fröken Xbox 360 och GTA IV. Gejmade lite häromdagen. Då fick jag scora med en brud efter att ha bjussat på burgare på stan. Lättraggat. Sen gick jag på strippklubb. Bara för att sekunden senare blåsa ut hela stället med min AK47. Gangstas och bitches flög all världens väg. Jag gjorde puré av allt. Stal en värstingjänkare och plöjde genom gatorna som en galen 87-åring på speed och med demonröster i huvudet. Ibland är det najs att fly verkligheten. Bara för en kväll.

Åter till träningen

Efter 3 veckors uppehåll. Efter envis förkylning. Efter midsommarfirande och fiskevecka. Nu är jag tillbaka på gymmet med sotlunga, spritmage, isterknän, fyllkran, skyttegravsfot, baconrumpa, hängbröst, blomkålsöron, puckelrygg, kluckkluckhals, spretfingrar, grillmidja, kalkonlår, grusvad, potatistår och mjukosthjärna. Det var jobbigt. Riktig jävla jobbigt. Men om ni tror att denna spolformade spädgris kommer stå i vassen i år igen. Då tror ni fel. Jag kommer att flyta på ytan. Som en knubbsäl.

Bad robot

Jag: Vafan! Här sitter man och sippar på en cafe latte vid Stureplan och rattar igång Hegge 1.0. Och vad får man se? Den rackarn sitter och sover på jobbet. Tagen på bar gärning. Men va tusan?! Jag får ingen kontakt med plåtburken! Kom igen nu då! Börja jobba för helvete! Hallå! Mayday! Mayday! Kom igen nu! Snälla! Du får dubbla duracell till middag! Bara du connectar nu!

Hegge 1.0: Hi, Im on sleeping mode right now and I dont give a shit. Welcome back later.

Jag: För heeeeelvete! Cooooonecta nu då!

Hegge 1.0: Hi, Im on vacation mode right now and I dont give a shit. Please dont bother me again.

Jag: Ghhaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!!

Hegge 1.0: Hi, I´ve warned you. Turning the system off. Going in to deep coma-mode. I´ll be available in late august. Have a nice day.

Jag: Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej!!..........

Servitören: Det blir 85 kr för kaffet, tack! Något mer?

Jag: 85 kr? Men va...

Måndag

Inspirerande utsikt. Motivationen glöder. Jag åt sushi idag igen för 1725:e gången. Hade jag haft några lyckopiller framför mig nu hade jag laddat häftpistolen och skjutit upp dom rektalt. Och för att hålla mig vaken sliter jag av elkablarna till min bordsfläkt och kopplar fast på nipplarna. Men. Jag tror inte det kommer hjälpa. Min dag är redan fuckad. Hoppas er är det också.

Sprit, ananas och chinchillor

En bisarr tillställning. På ytan en helt vanlig grillfest i Täby hos en kollega till min fru. På djupet en mystisk storseans. Ingredienser: ett antal människor, grillmat, sprit och 2 st chinchillor. Varav den ena av dessa pälsbollar skulle döpas under kvällen. Det var högtidstal, mystisk man i kåpa, ananaser och en chinchilla som satt djupt försjunken i en blomkruka av större modell. Medan ceremonin pågick satt den där i sin kruka och blygsamt tittade ut över publiken som fnissandes bevittnade denna bisarra upplevelse. Jag är glad att jag var onykter. Kanske hade jag ringt en taxi annars och skyllt på att jag glömde mata vår vandrande pinne och genast måste åka. Kanske hade jag långsamt backat med ett konstlat leende på läpparna för att ljudlöst försvinna ut ur buskarna bakom oss. Kanske hade jag skrivit "Hjälp oss!" med fingret i potatissalladen för att ett eventuellt överflygande flygplan skulle se det och skicka hjälp. Men. Med lite promille i kroppen blev det hela rekorderlig underhållning. Bisarr. Men underhållande. Och den lille gnagaren fick till slut namnet Ananas. Festen fortsatte sedan i en mer normal riktning. Med frågesport, Singstar och sprithink. Med andra ord. Alla ingredienser en lyckad grillfest bör ha. Den här var dessutom ordentligt kryddad.

Jag har i allafall lyckats hitta ett motmedel mot de spelande romerna som vanligen besöker min pannlob efter varje festtillfälle. 2 st Bakis-piller innan nattning och romerna med näsflöjt, cymbaler och orgel är som bortblåsta. Söndagen gick ändå i Stora Soffans tecken. Med tydliga horisontala inslag.

Radiostyrd

Muuuhahahaha! Jag har byggt en robot av mig själv som sitter och låtsasjobbar på min arbetsplats. Radiostyrd. När ni läser detta sitter jag i själva verket på en krog i stan och sippar på en paraplydrink med tomtebloss. Jag vet. Jag är genial. Så när ni sitter med revolvermynningen mot tinningen i era små arbetarbås och våtdrömmer om Magaluf. Då sitter jag och rattar min Hegge 1.0 med fjärrkontroll i cool enhandsfattning från Stureplan med näsan i en räkcocktail. Jag har dessutom programmerat roboten så att den går på toa två gånger om dagen. Funkar så där. I morse bajade den i min kollegas papperskorg. Den går och äter lunch kl 11:30 varje dag. Funkar så där. I dag åt den upp kollegans tangentbord, armstödet till stolen och 8 gem. En gång om dagen går den på möte. Funkar så där. Alldeles nyss gick den in på ledningsgruppsmötet. Bajade på bordet. Åt upp chefens slips. Satte sig ner och fick datatourette och kastade obönhörligen ur sig okvädesord som kretskortknulla, ramminnesrunka och musmattemuff. Sen gick den tillbaka till min arbetsplats. Satte sig ner. Åt upp kablarna och trafon till min dator. Skallade sönder min 20 tums skärm. Tömde mitt pennskrin på mynt. Ringde en taxi och åkte hem.

Möte med en hund

Jag: Ja, kom då vovven!
Hund: Tystnad.

Jag: Ja, kom då vovven!
Hund: Tystnad.

Jag: Men för helvete! Kom då!
Hund: Tystnad.

Jag: Fyfan vilken jävla korkad hund. Ful är du också! Hör du det! Jävla cp-hund!
Hund: Tystnad.

Jag: Jag lovar. Jag dropkickar dig om du inte kommer!
Hund: Tystnad.

Jag: Nej, nu jävlar! Jag klättrar upp på räcket och wrestlingjumpar dig hundkräk!
Hund: Tystnad.

Jag: Sista chansen nu. Jag har en dunk med bensin och en zippolighter! Fattar du! U gonna flame in hell! Du kommer se ut som en bögig nakenhund från Täby och lukta bränd skorpa när jag är klar med dig.
Hund: Tystnad.

Jag: Det var väl själva fan. Har du bajsat nu också? Nej men fy fan vilken kringla. McFlurry. Det är så du heter va?! Så är det ja. Just det. McFlurry. Ja, kom då!
Hund: Tystnad.

Jag: Men va faaaaaan! Ska du ha en egen jävla permobil för att komma eller?!
Hund: Tystnad.

Jag: Tystnad.
Hund: Tystnad.

Jag: Fika någon?
Hund: Ja tack.

Ni måste ligga med någon - undersökningen

Jag vill bara påpeka det att ni måste "komma" när ni ligger med ert val. Tänk på det. Ni som valde ett vitrinskåp.

Sparky makes my day

På väg till jobbet. Jag lyssnar på radio. Kanalen spelar "You can call me Al". Jag krämar på stereon. Världens bästa låt tänker jag för mig själv. Dessutom spelade vi den under vigseln. Jag blir på så jäkla bra humör varje gång jag hör den. Sitter i bilen och lallar med. Rutorna skakar i bilen av basen. Jag höjer ytterligare. Lallar vidare. En tråkig torsdag har plötsligt bytts till en rackarns jäkla kanondag. Och varje gång jag hör den tänker jag på musikvideon med Chevy "Sparky" Chase. Världens roligaste man. Då blir jag ännu gladare. Och plötsligt längtar jag till jul. Till december. Då klämmer jag på "Ett päron till farsa firar jul" på 40 tummaren. Alltid en lördag. Alltid innan jag ska gå ut i trädgården och hänga upp alla våra hundratals julbelysningar. Alltid en morgon. Då lägger jag mig på soffan i morgonrocken. Kanske smaskar jag på lite frukost samtidigt. Med ett ständigt leende på läpparna innan jag ens satt på rullen. För jag vet. Jag vet att jag kommer skratta. Trots att jag sett filmen oändligt många gånger. Min fru skrattar också. Men inte åt filmen. Utan åt mig. Men där ser ni. Oavsett om man gillar Chevy eller inte. Så sprider han glädje. På olika sätt.

Så är ni lite deppiga idag så höj ljudet, släpp tangentbordet, kasta kläderna, lalla med och kräma på:

Sommar med Ernst

7-åringen

Igår började vi skriva tackkorten för bröllopet. Det var då det slog mig. Jag skriver som en 7-åring. Med ADHD. Jag måste dessutom ta uppåttjack för att inte hela tiden trycka pennan i ögat på mig själv. Som en tvångshandling. Jag kan inte längre skriva mitt namn eller min namnteckning. Jag ritar helt enkelt bara en huvudfoting. Blir intressant att se vad mitt kontokortföretag säger när alla slipar kommer in med färgglada teckningar istället för med underskrifter. Så. När ni får era tackkort så vet ni att det faktiskt är jag som skrivit och inte en 7-åring som stulit alla korten och skrivit under med en huvudfoting.

Och det varde ljus

Äntligen. Jag har sett ljuset. Från min arbetsplats. Järnridån är borta. En hjälpande hand från ingenstans har lagat den. Nu kan jag drömma mig bort igen. Titta ut över slakthusområdets alla skorstenar som väller ut mustig mörk rök från döda djur. Lukten av rökt kött smeker mitt luktorgan som en frisk västansvind. Jag kan nästan höra hur det dunsar och rasslar i köttkrokarna när slaktarna hänger upp stora stycken av kött. Det skvätter och far. Stämningen är rå men hjärtlig bland slaktarna. Kanske drar någon ett korvskämt plötsligt. Det skrattas lite lågmält. Dom myser. Låter yxan vila för ett ögonblick. Får ögonkontakt med varandra. En snabb blink och ett leende som avfyras lyser genom det murriga mörka smutsiga skägget. Dom låter yxorna spela sin dödsmelodi igen. Chunk. Chunk. Chunk. Chop. Chop. Chop. Det skvätter och far.

Underbart. Härligt. Här ska skapas.