Va fan

Jag har fortfarande inte lyckats somna. 36 timmar utan sömn nu. Jaha. Då finns det bara ett sätt. Jag kliver på. Spriten alltså. Nattinatt.

Saken är biff

Nu vet jag vad jag ska ha på mig på claes bröllop.

Framme

Åtta på morgonen. 25 grader. Sol. Jag har bajsat på 11000 meters höjd. Ätit frukost klockan tio på kvällen. Åkt taxi med en thailandsk fittipaldi. Och jag har inte sovit en blund ännu. Det kommer bli en spännande nyårsafton.

Party II

Rödvinslunch är aldrig fel... Och bra för flygnerverna...

Party

På planet...

Jag är tjock, jag är blek, jag är kooonstig

Julen är över. Och det finns betydligt mer av mig nu än det fanns innan jul. Så på planet ner till sydligare breddgrader blir det till att betala för fet och blek övervikt, dubbla flygstolar för min extra breda tvillingrumpa och extra bränsletillägg för oformlig figur i motvind. Så idag blir det en sista desperat träning inför beachen. Sedan ska jag vältra mig i värme, sol, god mat, kall öl, härlig fru och kära vänner. Ikväll packar jag tropikhjälm, midjeväska, flipflops, speedos, solbrillor, kokosolja, livboj och maghjul.

Jag kommer förstås att försöka blogga från beachen, baren och eventuella pingpongshows.

Frisörn

Ja jäklars. Jag ska ju klippa mig idag. Jag som skulle spara ut till längre burr. Men. Eftersom jag ska söderut och inte vill betala extra på flyget för att jag har ett albatrossbo på huvudet så måste jag klippa mig idag. Och. Eftersom min gode vän ska gifta sig snart och min fru vill att jag ska se bra ut på eventuella bilder så måste jag klippa mig idag. Så. Det är för er skull jag gör denna uppoffring. Och för att inte dra fokus från Patrick Duffy såklart.

Oppesittarkväll

Ikväll rimmar jag mina klappar. Dricker glögg och slappar.
Kanske får jag på linsen imma, men jag gillar att skriva i dimma.
Jag ska prova att lacka, det blir fan inte bara å slacka.
Hoppas det är något bra på teve, så slipper jag sitta breve.
Kanske pillar jag lite på frugan, bara hon inte viftar bort mig som flugan.
God jul och gott nytt år, fisken tar semester och kommer tillbaka med riktigt snygga lår.

Verkstan

Jag tittar upp från mitt arbetsstation. Verkstaden ligger öde. Alla de andra nissarna har redan gått hem. Ute är det mörkt och tyst. Jag kastar undan mina små bögiga verktyg med mina fula spretiga nissefingrar. Halsar det sista ur glöggkaggen som står gömd under arbetsbänken. Jag lägger upp mina fula håriga nakna fötter på träbänken. Lutar mig tillbaka. Öppnar en dold låda under bänken. Försiktigt tar jag fram det senaste numret av "Six trolls, one elf and two naked teens with giant buns and guns". Tänder på ett riktigt fett tomtebloss, drar några tunga långsamma bloss och drömmer mig bort bland gnistorna.

Måndag

Jag är trött och tjock. Jag var fortfarande bakfull i lördags efter torsdagens julfest. Jag är alltså även gammal. Jag har en 80-årings trasiga rygg. Stela smala dvärgben. Pölsemannens tjocka bleka mage. Bobby Ewings hårresande frisyr. Jag är lika blek som Snömannen och har minne som en guldfisk som simmat in i väggen. Men snart är det långledigt. Tid för självömkan, frosseri och färgglada stolpiller. En härlig tid stundar med andra ord. Så. Snart simmar den här fisken runt i julglöggen ett par dagar. För att sedan sprattla loss i varmare breddgrader. Och hem kommer fisken pigg som en mört, hal som en ål, kåt som en torsk och brun som en brugd.

God Jul

Försvunnen

Nån som sett min julklapp som jag fick från företaget igår kväll? Senast jag såg den var den suddig och fan jag vet inte ens var det var i....

Fisken är härsken

Usch. Och fy. Mamma vad jag är bakis. Blev väckt av min fru imorse. Vinglade upp till tonerna av en fullt spelande orkester som hamrade skoningslöst på mitt huvud som att det vore en afrikansk djungeltrumma. Tittade mig i spegeln och fånstirrade på vinmuschen som ärgat fast under natten. La mig i fosterställning i duschen och försökte skrubba bort det onda. Klädde mig och gick ut köket. Fånstirrade på gröten. Slängde den i papperskorgen. Tog två huvudvärkstabletter och ett glas juice. Fånstirrade på morgontidningen. La mig i soffan. Fånstirrade på teven. Somnade. Vaknade en halvtimme senare. Fånstirrade på klockan. Åkte till jobbet. Och nu sitter jag här och fånstirrar.

Och Gud sade; Varde ljus...

Varde ljus; och det vart ljus. Och Gud såg att ljuset var gott; och Gud skilde ljuset från mörkret. Och Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Sedan fällde han ner persiennerna och befallde alla människorna, ni skall icke titta ut genom fönstrena. Ni skall titta på era skärmar och arbeta!

Julpub

Ikväll är det årets julpub med jobbet. Bilen är kvar hemma och vilar sig. Jag står upp till knäna i vattentanken till toaletten på kontoret och tvagar mig efter att ha åkt kollektivt med resten av pöbeln, för att eventuellt kunna förtära eldvatten senare i eftermiddag.
Jag vet inte om de spelande romerna just nu håller på att värma upp med allsång och orgelspel eller om dom mot förmodan skulle ha tagit julledigt. Men det är jag skeptisk till. Blir det All-in i kväll så ger jag mig tusan på att en hel jävla julorkester av ylande romer sitter på sängkanten i morgonbitti ackompanjerade av Lasse Kronér på sång och mungiga och önskar God morgon på sitt allra värsta äckliga vidriga klämkäcka göteborgsläte.

Fet frulle för kropp och hälsa

Vi startar morgonen med inspiration/frukostmöte för Kropp & Hälsa på Globe Hotell med jobbet. Härligt! Jag känner inspirationen flöda medan jag öser på med feta korvar, bacon, julskinka och äggröra på tallriken.

Out of order

Servern är nere. Jag behöver alltså inte låtsasjobba mer. Så då stoppar jag upp huvudet här istället och kollar läget. Ser mig omkring och undrar vad ni sillskallar gör en tisdag som denna. Men eftersom ni sitter med knoppen begravd i surdegar så frågar jag mig istället hur jag ska fördriva tiden tills Helpdesk ringer och säger att servern funkar igen som dom lovat men inte kommer att göra. Så. Jag lutar mig tillbaka. Kastar upp fötterna på bordet. Sträcker mig efter det senaste numret av "Speedos - din kulpåse på stranden", häller upp en San Francisco och drömmer mig bort.

Beach 2008

Jag behöver nya beachkläder inför Thailand och framförallt till Clabbes och Lisas bröllop. Den här strandskruden är ju inte fel. Men jag behöver något aningen mer sofistikerat. Lite mer åt det vita linne-hållet. Tips var man handlar shorts och kortärmade skjortor någonstans i december? Det ska helst passa till guldkedjan men det är inte nödvändigt.

Helgen

Årets julpyssel är till ända. Det bakades, pysslades, åts och drack. Ambitionsnivån var ovanligt hög. Fantastiska små kreationer skapades och packeterades i cellofan och julsnöre. Själv arbetade jag i marsipan. Jag provade även en skön crossover mellan marsipan och pepparkaka. Ett härligt samspel mellan två olika material. Mellan man(?) och julgris.
Årets höjdpunkt var nog pipparkaksformarna med olika ställningar från Matilda och Martin. Bilder ser ni här: http://fryxell.blogspot.com/

Söndagen gick i vilans tecken. Åt frukost vid lunchtid. Klädde på mig vid 1500 tiden. Horisantalläge hela dagen med skön komedi från TV4 film, Napoleon Dynamite, som jag faktiskt inte sett tidigare. Eftermiddagen fortsatte med tvspel, skinkmackor, pepparkakor, lussebullar och julmust.

Om ryggen inte rasat ihop så hade det blivit åtskilliga löprundor den här veckan för att bränna helgens kraftiga overload. Men. I stället blir det lättare styrketräning och fortsatt juljäsning av min kropp lagom till beachen.

Förra veckan hade jag ett ben i Thailand. Den här veckan känns det som båda benen är där och med ena armen i julgröten och hela huvudet nerstoppad i glöggen. Så. Fram med droppställning, defibrillator och luktsalt så härdar vi ut sista veckan i kuvösen.

Inför helgen

Inte har jag orkat grilla min julskinka. Inte heller har jag inhandlat julpysslet inför morgondagens övningar. Jag är en dålig människa. Men. Jag har inte bestämt mig för vad det ska bli. Det lutar åt marsipan eller köttfärs. Båda kan formas, färgas, ätas och luktar gott. Tänk er en hel liten tomtestad i färs. Eller kanske inte. Jag behöver inspiration känner jag. Jag behöver något som visar vägen till det perfekta pysslet. Den enkla vägen kan ju vara mycket alkohol. Men den rätta och kanske svåra vägen kan vara att springa ner till ICA och lägga sig naken i charkdisken och sjunga julsånger tills jag blir utslängd eller får en bra idé. Vad pysslar ni med?

Låtsasjobbarminen del 3

Den här rackaren är framförallt användbar på fredagar. Dels kammar den in en hel del hjälte-creds samtidigt som ingen vågar kolla att man verkligen är på plan 9 och leker brandman. I själva verket är jag på väg hem. Skickligt? Sjukt skickligt säger jag.

Låtsasjobbarminen del 2

Det här är en klassiker jag brukar köra på eftermiddagarna. Det är den "tänkande" posen. Som säger, stör för i helsike inte! Här ska det strax skapas historia!
I själva verket sover jag djupt. Skickligt? Sjukt skickligt säger jag.

Låtsasjobbarminen

Det har tagit lång tid. År av övning. Jag har finslipat det ned i minsta detalj. Provat olika poser. Olika ansiktsuttryck. Varifrån ljuset ska falla. Kroppsspråket, ögonen, munnen och auran ska signalera att det här en man som arbetar. Med något väldigt viktigt och ansvarsfullt. Stör inte. Kom inte ens nära. Vill du något så kom tillbaka om ett par dagar. Helst veckor. Maila inte. Ring inte. Kortfattat. Stör inte en konstnär när han skapar något stort. Alla andra är bara luft just nu för mig. Så fokuserad är jag på uppgiften. Det är få som ens kan se så här upptagna ut när dom faktiskt har något otroligt viktigt att göra. Nu kan man tycka att det är dumt att avslöja fasaden. Men ingen kommer ju kunna avgöra när jag arbetar med något viktigt eller som på bilden ovan egentligen bakar en silltårta för åtta personer och skriver det här inlägget samtidigt. Skickligt? Sjukt skickligt säger jag.

Jultortyr

Och nu vet vi vart vi ska skicka Peter Jöbacks årliga julskiva någonstans. 1000 gånger värre än vattentortyr.

Festligheter

Ikväll är det ju direktsändning på teve av den stora Nobelfezzzzzzzzzzz...

Snart så

Om några veckor kommer jag och min fru att ligga just under ett av dessa parasoller medan julmaten fortfarande bearbetas i våra svullna bleka trötta kroppar. Långsamt tinar vi upp i den 30 gradiga värmen. Tungan hänger ut som på en labradorvalp som just tagit sina första stappliga steg. Jag sträcker mig ut från britsen och räcker mot den kalla ölen som står fuktig och kall i skuggan. Låter den kalla bubbliga vätskan rinna ner och kyla min strupe. Lutar mig tillbaka med ett aaahhh!.. och dåsigheten slår till som en frisk västanvind i en norrförort. Innan jag låter mig svepas bort i drömmarnas och de ljumma vindarnas förtrollade värld kastar jag en tanke till andra sidan lång borta. Till den grå kalla världen vi kallar vardag.

Hem

Det knackar på dörren. "Stig in!", svarar jag. "Direktörn, det är dags", säger kvinnan. Jag släcker försiktigt cigarren. Slukar den sista sherryn som skvalpar i glaset. Jag snurrar ett varv i skinnfåtöljen. Slår igen det senaste numret av Svensk Sjöfarts Tidning. Ja. Järnspikar. Det är redan dags för hemfärd.

Mat

Så sitter jag här och bläddrar lite slött i senaste numret av Gods & Gårdar och avnjuter en god cigarr. Jag fingrar lite i minibaren. Häller upp en konjak. Snurrar ett varv i skinnfåtöljen. Tycker väl mig höra magen kurra. Smaklökarna dansar foxtrot av oro. Ja. Järnspikar. Det är redan dags för lunch.

Helgskinkan

Jag hann aldrig med att göra julskinkan i helgen. Den är inhandlad och ligger i kylen och väntar på att mina flinka fingrar ska börja smeka den med senap. Istället blev det Toscansk köttsås för hela slanten. Den fick stå och puttra i hela tre timmar på lördagseftermiddagen. Medan den stod och blev så där mustigt mäktig så gjorde jag egen pasta igen. Pasta Pici. En lite tjockare pasta gjord på bara mjöl, vatten, havssalt och lite olivolja. Med massor av parmesan och en flarra rött så blev det full storm i gomseglet. Jag avslutade middagen med några rackarbajsare av min finfina Grappa från Toscana och en lysraket. Resterna från köttsåsen blev till en lasagne på söndagen där jag vispade ihop en härlig bechamel med massor av riven pecorino. Ingen smalmat direkt. Men veckorna är ju till för att löpträna bort helgens overload. Så. Jag försöker väl gå på skinkan i veckan istället. Och kanske. Kanske får en del av er smiska min skinka på lördag.

Sjuka bilder

På lördag är det dax igen. Vårat årliga julpyssel. Jag sitter och funderar på vad jag ska pyssla med. Det finns så många olika material att arbeta med. Jag drömmer mig bort. Jag börjar se bilder framför mig. De är otäcka. Sjuka. Små hemska skapelser. Det blir imma på fönstret. Ljuset i rummet försvinner plötsligt. En konstig bakgrundsmusik börjar spela. Jag kallsvettas.
"Pling!"
Det blinkar till i mailkorgen. Det är från Tomten! Subject: "En första varning". "Dont go there boy! Jag skickar en Nisse på dig som knackar båda dina knäskålar på direkten. Sen kommer han att lägga varma russin i kalsongerna på dig när du ligger och skriker på köksgolvet med ögonen fulla med glasyr och trasiga knän. Hälsningar Tomten".
De hemska bilderna försvinner. Skönt. Nu ser jag plötsligt bara små söta änglar, renar och tomtar i marsipan. Med kanske en liten liten choklad-doppad pillevipp.
"Pling!!"
Fan.

Idrotten är död

Jag har länge tyckt om idrott. Framför allt om hockey och fotboll. Men nu är det slut. Kalla mig gärna en medgångssupporter. Men stjärnorna lyser med sin frånvaro och kvar är bara bortskämda överbetalda föredettingar och unga "talanger" som aldrig blommar ut. Mitt lag är på väg ur elitserien. Finns ingen ekonomi. Ingen publik. Och inget skönspel. I fotbollen är det nästan likadant. Inga stjärnor. Inget spel. Ingen glöd. Bara bortskämda slynglar som är nöjda med att åka fin bil, häftig frisyr, göra två mål per säsong och hamna tolva i serien. Likadant med landslagen. Det ska plockas guld än hit och än dit. Slutar ofta med fiasko. Förkylningar. Felvallningar. Ur form. Stressfrakturer. Skador. Dålig uppladdning. Taskig inställning. Övertränade. Nertränade. Eller bara dåligt tränade.
Nej. Nu får det vara nog. Försökte mig på att titta lite på skidor i helgen. Fy fan vad det var tråkigt. En massa jäkla snoriga norrmän som åkte skiten ur alla. Men Sverige kom iallafall på en "fin" nionde plats. Jag vill kräkas. Det finns inget "fint" med nionde plats. Det är vinna som gäller. Det är ju hela grejen med sport.
Det är dags att hitta en ny sport att titta på. Att få känna adrenalinet rusa genom venerna när någon är på väg att göra något stort. Att få sitta vid teven och vråla ut sin glädje eller hat. Att bli berörd. Jag vill uppleva den där stunden när alla sina känslor blir som fuckade av en stor jäkla skamklippt jugge på fyllan. Först känner man bara hat sen går det snabbt över till sorg och slutar med ren glädje. Det är dags att kasta in några gamla klassiska idrotter på banan igen. Där vi alla kan känna oss delaktiga. Ryckas med. Gråta. Skratta. Kanske hata. Jag pratar om klassiker som "Kasta rabiesdvärg", "Olla piggsvin", "Gomsegling", "Hoppa vårtgård", "Stjärtränning" och "Masstartsmuff".

Min fredagsöl

Medan ni sitter med tänderna djupt förankrade i en plankstek, med bearnaisesås upp till näsan och fulöl i tanken. Ja. Då är jag på gymmet. Jag löptränar som en dopad grekisk olympier. Styrketränar som östtysk brottarinna. Svettas som en hob i övergångsåldern.
Snabbt tillbaka till skrivbordet. Häller upp en proteindryck. Smackar för mig själv. Kontoret ligger öde. Skålar med mig själv. Tar en stor klunk. Det smakar bajs. Ja. Det är verkligen härligt med fredag.

Prisa Gud, här kommer skatteåterbäringen!

Jag trodde skattmasen hade glömt mig. Men. Nu trillade mina slantar in. Äntligen. Jag har känt mig som Chevy Chase hela december i väntan på sin julbonus. Man vet att den kommer varje år. Men inte hur mycket. Nu gjorde jag inte riktigt som Chevy och beställde en swimmingpool i förväg och hoppades på att bonusen skulle täcka allt. Sedan står där man där med brallorna i knävecket inför hela släkten på julafton efter att ha sprättat bonuskuvertet och det visar sig att allt man fick var ett års abonnemang på Jell-O. Roligt. Men tragiskt.
Så tack kära Skatteverk. Eftersom jag dessutom gjorde min egen deklaration på flera år (hade en revisor tidigare men han försvann spårlöst) och det kändes som att jag fyllde i en tipskupong på fyllan. Man vill helst helgardera varje rad men man vet att det inte går och då skiter man i alla system och chansar istället som en schimpans på crack. Sedan lämnar man in skiten alldeles för sent och ber en stilla bön till Fru Fortuna att personen som kollar att allt stämmer sedan antingen är blind, galen eller väldigt väldigt snäll. Eller helst allt av detta.

Dagens bildtävling

Vad föreställer miffot på bilden?
1. Jag, 2 år gammal

X. En fisk som heter Blob

2. Lillen Eklund

Svara nu och du kan vinna ett par röda Sockiplast i stl 54 med julmönster.

Julbord

Det börjar närma sig Dopparedagen. Det går fort nu. Det är julbord än hit och än dit. Men. Jag håller på mig. Precis som med sex innan äktenskapet. Här doppas ingenting innan julafton som Tomtefar säger. Allt blir ju godare och lite mer spännande när man sitter där samlad runt julskinkan och den är osmiskad och fin. Och abropå just skinka så har ju jag en liten tradition varje år. Jag smygdoppar lite kan man säga. Fingrar lite i grytan. Plockar några blad från blomman. Hur som helst. Jag brukar göra mig en grilljerad skinka ett par veckor innan jul. Men det är allt. Jag stannar där. Går aldrig över gränsen. Några skinkmackor med stark senap. Det är det vi pratar om. Inget mer. Jag kan inte hålla mig. Till helgen skinkar jag på!

Byte?

Det har varit dött vad gäller vår bil som är till salu. Men plötsligt small det till i mailen. En herre från Dalarna vill byta sin monsterjeep mot vår Mazda 6 kombi. Och jag skruvade lite på mig i min skrivbordsstol när jag funderade på detta fantastiska erbjudande. Spontant känns det som en bra bil. Framförallt i köerna fram och tillbaka till arbetet. Den är ju som gjord för Stockholms tuffa gropiga asfalterade vägnät. Och säkert bränslesnål. Bekväm. Praktisk. Sen är den ju snygg också. Vansinnigt snygg. Man kan säkert deala till sig en del tillbehör också om jag inte är ute och cyklar. Som en begagnad banjo, hembränningsapparat, armborst med sju stålpilar och "Lilla boken om hur du får ditt offer att skria som en gris!"

Lördagen i steg

Steg 1 - Kl. 08:30 Inspiration och uppvärmning.
Värmer upp och stretchar med "Ett päron till farsa firar jul" i morgonsoffan. Det är få saker som får mig i sådan julstämning som Chevys kaosartade julfirande. Underbar liten film. Här ska skapas!

Steg 2 - Kl. 10:30 Genomgång av materiel.

Testlyser renar, lampor och kollar igenom kablar, eldon och timers. Åker till Bajshaus och Jula och kompletterar med fler timers, kabelspik, ståltråd, 100 nya extra lampor och 6 meter ljusslang. Allt ska klaffa. Inget får saknas inför installationen. Ringer till försäkringsbolaget och höjer min livförsäkring.

Steg 3 - Kl. 16:30 Magic Moment.
Tadaa! Allt är på plats. Allt lyser. Alla kontakter är regnsäkrade. Renarna är vindsäkrade. Kablaget är uppspikat. Allt är riggat på timers. Elräknaren skenar som en taxameter under en lördagnatt på väg hem från krogen. Personalen på Fortum bokar om sina semesterresor från en vecka på Mallis till fyra veckor i Västindien efter att ha fått höjd julbonus. Regeringen beslutar att starta upp dubbla kärnkraftverk nära Järfälla i "rent vinstintresse". Och så har man redan sett den riktiga Tomten i år. Vittnen berättar att han verkade "påverkad" där han stod på ett tak i Järfälla och slet i fyra renar och en släde och sluddrade; "det är mina renjävlar! mina! hör ni det!" Vittnen berättar också att han kort efter blev bortjagad av husets ägare som hällde skållade mandlar innanför den onyktre Tomtens byxor. Vittnen säger att den nu olycklige Tomten sitter på en lokal pub i Jakan och dränker sina sorger med kall glögg och isbitar i kalsongerna.

Cityakuten

Jag och frun var på Cityakuten i morse för att vaccinera oss inför Thailandresan. Det var då vi upptäckte det. Ur min näsa kom det nummerlappar. Himla praktiskt. Jag blev så glad att jag ställde mig bredvid entrén och varje gång det kom in en ny besökare vrålade jag rakt ut. Nummerlapp! Glöm inte nummerlapp! Och så lutade jag mig framåt med näsan i vädret mot besökaren och log. Nummer 88 varsågod. Nääääääästaaaa!

Tips från coachen

Jag har en nisse "on the inside" nu. Min Christmas-Pimp. Förkortas CP om man ska vara lite rolig. Han rör sig fritt, ohämmat, nästan osynligt bland människorna där ute, bland julpynt och prylar. Rekar. Kollar. Spanar. Memorerar. Fotograferar. Antecknar. Analyserar. Filtrerar. Och så skickar han dom till mig. Pip pip! Jag kollar min mobil. Nytt tips har kommit in. Härligt. Nya ideér blossar upp som varm glögg innanför västen. En fullstor tomte utanför entrén kanske skulle smaka? En gigantisk isbjörn på husnocken som vrålar mot fullmånen? Eller den mysiga renen som tornar upp sig som en stolt kylarprydnad på uppfarten? Om jag nu har en christmaspimp. Då känns nästa steg naturligt. Jag behöver en sponsor. Gärna med bra kontakter med Fortum. Haha! Den fick jag allt till. Bra kontakter...Hahahahahaha!.....Fattar ni? Hahahahahhahahahahahahahahahahahahahahaha!!!!......

Crossoverchristmas

Tråkigt att snön försvinner. Men härligt att våren redan är här. I november. Så det är väl bara att glida i baddräkten, dra på golfkepsen, vispa ihop en paraplydrink med skön jordgubbe på sniskan, kleta in min lekamen med kokosolja, rulla ut grillen, på med flipflop, midjeväska och skapa lite mysig copacabana-stämning samtidigt som jag klättrar upp i plommonträdet med förlängningssladd, timer, eltejp, såg, skarvdosa, avbitartång, ståltråd och 400 jullampor snurrade runt armar, ben och hals.

Nu är det slut

Karriären är över. För gott. Ryggen håller inte längre. Igår satte kiropraktorn definitivt stopp för min innebandykarriär. Det var ju aldrig riktigt en karriär i och för sig. Det handlade mer om springa runt som en halshuggen höna med en plastpinne i handen och mest försöka vara i vägen och täcka skott. Ibland med ett ben. Ibland med en fot. Ibland med ett öga. Det känns tråkigt. Jag kommer sakna de finska primalskriken eka över planen. Jag kommer sakna smärtan av att känna smalbenet smulas sönder av ett svingande klubbskaft. Jag kommer sakna smärtan av att ena ögat blir till kalops efter en direktträff av en boll från två meters håll. Jag kommer sakna smärtan av att känna tredje ryggkotan uppifrån bli till makadam efter att ha klivit snett på någons klubblad och handlöst fallit baklänges.
Så. Det är med sorg i sinnet jag ställer in klubban för gott (innebandyklubban alltså). Men. Jag hoppar genast på en annan fysiskt krävande sport. En sport för riktiga män. Järnmän om ni så vill. Där bara de starkaste överlever. Där varje situation handlar om liv och död. Det är blod. Svett. Och riktiga tårar. Idag spelar jag fjäderboll mot en kollega.

Nightrider

Jag hoppas verkligen vintern håller i sig. Jag susar fram i snöyran. Jag glider snabbt förbi alla drönare som ligger i högerfil. Jag blåser förbi Gunnar med rutig keps med flytväst, Jofahjälm och skjutklar nödraket i höger hand i en Volvo med nya vinterdäck, snökedjor och varningstriangel fasttejpad i bakrutan. Jag blåser förbi Achmed som hänger ut genom fönstret, kedjerökandes, med tumvantar, solbrillor och björnmuff på huvudet i en Opel Ascona med decimeter-tjock permafrost på alla rutor, trasiga lyktor och däck från Skara Sommarland. Jag blåser förbi Hjördis med galopperande gråstarr i en Ford Ka, varningsblinkern är på sedan i våras och bokhyllan Billy (färdigmonterad) på taket är fastbunden med lakritsremmar. Jag blåser förbi rörmokar-Conny i en rostig Cheva pickup, med fyra cigg i munnen, ena handen i en Happy Meal-påse, den andra letar snus i handskfacket, ena foten på ratten medan den andra sitter fastklämd i dörren. Så. Låt vintern hålla i sig. Så snart snön är borta. Ja. Då är galningarna tillbaka. I vänsterfil.

Äntligen!

Så kom det sig så att tomten kom tidigt i år. Min ömma moder förbarmade sig över min önskan som går långt tillbaka i tiden. Äntligen! Nu är dom mina! De fyra renarna med tjusig släde. Jag kunde inte hålla mig från att packa upp renhjorden och testlysa ekipaget. Vackert så ögonen tåras. Nästa helg ska dom upp på hustaket så att hela grannskapet kan få njuta. Tillsammans med resten av min julbelysning. Jag längtar redan. Lördagen börjar traditionsenligt med "Ett päron till farsa firar jul" med Chevy Chase som inspirationskälla. Sen är det fram med lampor, kablar, sladdar, dosor, kontakter, stege och verktygslåda. Sen ska det julpyntas så det står härliga till. När jag är färdig ska vårt lilla hus lysa upp så att grannarna behöver svetsarmask när dom åker förbi. Renarna sprider redan glädje. Jag är glad. Min fru är glad. Men gladast är nog Fortum.

Helg

Jaha. En vecka i kuvösen är snart över. Snart dax att plocka ner skylten. Sen blir det raka spåret till kvarterskrogen för fredagsöl, en bit mat och lite surr. Resten av kvällen kommer att gå i våldets tecken. TV-spel och pilsner i en härlig kombination. Lördagen ägnar jag mig helt åt min fru. Långpromenad, kanske en bastu och vi avslutar dagen med den sedvanliga italienska middagen med gott vin. Och vem vet. Kanske leker vi en lek också. "Gömma Korv" är ju kul till exempel.

Trevlig helg!

Dagens fråga

Tänk dig ett rum låst utifrån. Du befinner dig i rummet. Det gör även Eva Rydberg. Hon är iklädd clowndräkt med en röd plastnäsa. Hon går på både speed och viagra. Hon är alltså både fullständigt galet jobbig och vansinnigt kåt på samma gång. Hon sjunger dessutom hela tiden på sitt alldeles speciella störda sätt. Så vad gör du?

1. Jag lägrar henne och hoppas på att även Stefan och Krister plötsligt kliver in genom dörren och deltar i akten.

X. Jag lägger mig i fosterställning, blundar, håller för öronen och hoppas på att Sune Mangs kliver in genom dörren som genast tror att Eva är en gigantisk jordgubbsbakelse och sväljer henne hel.

2. Tack vare alla MacGyver avsnitt jag följt genom åren gör jag snabbt ett vapen av Evas clownnäsa, ett gem, en buljongtärning och avgasröret till en Impala -72 och blåser huvudet av henne. Jag sliter av henne ena armen och använder den för att dyrka upp låset till dörren.

Svara nu och du kan vinna Stefan & Kristers Best of the Best Special Edition Alltime High Wacked Moments 27.

Ett vansinnigt scenario

Jag och en vän hade en mycket intressant och djupsinnig diskussion igår kväll. Tänk följande scenario.

Jorden går under och all kunskap om modern teknik försvinner. Alla vetenskapsmän, forskare, ingenjörer och andra som på något sätt innehar kunskap utöver det normala förvinner. Kvar finns bara vi "vanliga" människor. Jag och en miljon människor överlever och jag blir utvald till den Store Ledaren på livstid. Jag är den mest intelligenta av alla kvarlevande människor (som är ska vi ändå säga normalbegåvade), och inte heller de som kommer att födas kommer att vara smartare än just mig. Vi kommer alla att utgå från ingenting förutom den kunskap vi har burit med oss i livet. Med andra ord. Jag och en miljon människor står helt tomhänta i skogen utan vare sig skydd, mat eller utrustning. Jag kommer att få fatta alla beslut. Jag kommer att få leda utvecklingen framåt. Mitt ord är allas lag utan invändningar. Jag kommer till 100 % få styra åt vilket håll vi ska utvecklas. En galen tanke. Men intressant.

Frågan är. Var befinner vi oss efter att säg 50 år har gått? Har vi på nytt uppfunnit elektriciteten? Har vi utvecklat ett nytt fungerande bondesamhälle? Har vi klyft atomen ånyo? Vi diskuterade detta fram och tillbaka. Vände och vred på det.

Vi var överens om att enklare redskap är lätta att tillverka. Att bygga en hyfsad bostad är överkomligt. Att tälja till ett spjut går snabbt. Kasta sedan spjutet på ett djur. Göra upp en eld är inga större problem för att sedan grilla djuret på elden. Överlevnad i dess simplaste form är inget problem. Men att utvecklas? Med mig vid rodret? Hmmm.

Det blir genast knixigare att få fram tex järn och andra metaller som på något sätt ändå är the shit för att gå vidare i utvecklingen, för tex bättre redskap och vapen. Och hur fasen bryter man malm och förädlar tex koppar? Och kom i håg, det finns inget jäkla internet att googla på...

Så var skulle vi då stå 50 år fram i tiden? Hur har vi utvecklats? Vilken sorts ledare skulle jag vara?

Det här är min kompis bild av mig som ledare 50 år fram i tiden. Ett förtryckt samhälle som bara består av porrklubbar och vi har endast lyckats utveckla enklare redskap som typ skyffel, träklubba och stenbumling. Jag är en sexistisk tyrann och våldshärskare. Och när jag står där på min tron klädd i min Borat-baddräkt i bäverpäls, böjd över en ung kvinna ur mitt harem som jag smiskar på stjärten, vrålar jag ut över mina undersåtar; Fuck evolution! FUCK EVOLUTION!

Julpyssel

Varje december har jag och frun en fin tradition. Julpysslet. Vänner kommer hem till oss och dricker glögg, äter lite god mat och under tiden pysslar och bakar vi. Det är allt ifrån lussekatter, pepparkakshus, tomtar i lera, smällkarameller, julgodis och figurer i marsipan. Låt kreativiteten flöda brukar vi säga. Och som jag har gjort det under alla dessa år vi pysslat. Enorma lussepenisar, marsipanfallos i skala 1:1 och små snuskiga tomtar i lera med julnötterna utanför byxan. Listan kan göras lång. Fantasin har inte haft några gränser. Inga ramar. Inga restriktioner. Det har spårat ur. Vänner har dragits med. Långt ner. Ända ner på botten. Stolt har några vänner radat upp sina fina och vackra julprydnader på bordet efter timmar av idogt arbete. Kanske några små söta snöänglar i vit choklad. Och sekunden senare slås jul-idyllen i tusen bitar av att en enorm tomtepenis i lera placeras bredvid de små oskyldiga änglarna och kastar förfallets skugga över julens oskuldsfullhet. Men i år är det slut med det. I år ska Julpysslet tvagas med äkta julglädje och puritanska dygder. Jag ska sitta vid bordet. Nynnandes på en julsång av självaste Carola. Samtidigt som jag strör de sista silverflarnen över min vita ängel i spunnet silke. Någonting högtidsfullt vilar över rummet.
Plötsligt lägger någon upp en enorm marsipandeg på bordet. "Ta för er" säger personen. Någon rör långsamt i en kastrull med smält choklad. "Någon som vill doppa något i chokladen?" säger den andra personen. Illusionen spricker som en vattenballong om vintern. Jag kastar mig över marsipandegen. Sliter åt mig kastrullen med smält choklad. Alla hämningar försvinner plötsligt. Kreativitetens hästar släpps fria. Ramarna knäcks. Jag ställer mig upp. Jag vrålar ut. I år ska jag skapa den största jäkla negerslung som tomten någonsin sett!!!

Bortförd

Plötsligt blir allt ljust. Jag hör ett konstigt ljud. Ett sorts monotont brummande. Jag blir sittande vid min arbetsplats. Stirrandes in i ljuset. Med vidöppna ögon. En salivsträng hänger i min ena mungipa. Långsamt rör den sig ner mot golvet. Jag tappar all känsel i kroppen. Jag ser inget längre. Det är mörkt. Tyst. Som i graven. Tiden står stilla. Det känns kallt men jag fryser inte. Jag är inte längre kvar på min arbetsplats. Det monotona ljudet är tillbaka. Jag börjar återfå känseln i min kropp. Allt är fortfarande svart. Jag hör ljudet av ett sorts mumlande. Jag förstår det inte. Men jag kan ana att jag inte är ensam längre. Jag hör ljudet av metall som slår mot varandra. Något som låter som en borr surrar igång. Jag kan inte röra mig. Får känslan av att jag ligger fastspänd. Någonting rör sig snabbt och smidigt runt mig. Verkar jobba effektivt och skoninglöst. Dom gör saker med min kropp. Jag blir skändad av olika instrument. Slangar förs in. Elstötar ruskar min kropp av och an. Smärtan är uthärdlig ändå. Nästan befriande.
Plötsligt blir allt tyst och lugnt. Jag ser ett ljus. Suddigt och långsamt kommer allt tillbaka. Jag ser mig omkring. Jag är tillbaka vid min arbetsplats. Kollegorna jobbar på som ingenting hänt. Salivsträngen som dinglade i mungipan är kvar. Den når nu nästan golvet.
Helvete, tänker jag. Jag är tillbaka.

Titta jag flyger

Nu funderar jag på att kasta mig över häftapparaten. Skjuta fast alla gamla tidningar som ligger och skräpar runt mitt skrivbord vid mina armar. Krossa fönstret genom att kasta ut dataskärmen. Hoppa ut genom hålet och flyga hem.

Skinkstek

Lördag eftermiddag. Står och förbereder kvällens italienska middag - osso buco med polenta. Med proffsigt förkläde och hela paketet. Då smyger frun upp bakom. Fotar. Fnissar. Och frågar om det blir skinka till middag. Hon har humor det lilla livet.

Prosit

Jag simmar fortfarande i min eget snor. Varje gång jag nyser känns det som en del av min hjärna åker med ut. Ploooff! Jag kan inte längre hålla tillbaka nysningarna. Jag släpper allt. Min näsa är som skenande fontänorgasm. Låt det komma bara, tänker jag, där jag ligger som en slak flundra med en enorm röd näsa som ständigt pyser ut snor som en galen okontrollerbar gejser. Jag lägger papper överallt. Så att jag snabbt kan nå det efter varje nysning. Eftersom dom nu är helt okontrollerade. Atttjjjoooooooffff! Paaaappppper!, vrålar jag och slänger mig mot närmsta rulle. Och så torkar jag av mig själv, möblerna, golvet och frukostmackan. När jag blivit frisk så får vi ringa hit en saneringsfirma som blåser av hela huset med flytande penicillin, napalm och häxans silverputs.

Som tur är så kan jag nerbäddad i soffan få tiden att gå med att spela Fallout 3 på xboxen. Det är just nu den enda trösten i mitt mörka, sjuka, äckliga tillstånd. För varje gång jag nyser och mitt huvud imploderar för 735:e gången i rad så kan jag i allafall gotta mig åt att någon annans huvud exploderar och visas i slowmotion på 40 tums teven.

Krankenhaus

Ich bin zu hauze mit dem kranken. Ich schlappe in das soffa. Mitt flisefilte mitt schöne socken und rose getoffeln (mein fraus) wie ich besudel mitt meine virusen. Yetzt funderien ich ober ich son den film gesehen oder eine voldschame xboxen sollen spielen? Oder nur den soffen schlafen? Meine schnoken sind sehr svüllen und der schnoren immer gerinnen. Megamassen auf dem pappren ist forbrüken von der schnoke gesprütsen. Mein hufud sind sehr kaputt mitt klonklonk im pannen. Ist er viele viele viele gesünden ob mir.

Ljudet som Gud glömde

Jahaja. Nu har de börjat renovera igen här på jobbet. Vi hör ljudet av slagborrar som långsamt äter sig in i cementväggarna. Det dånar. Det vibrerar. Det skakar. Plötsligt blir det tyst. Nästan kusligt tyst. Alla sitter och lyssnar. Vi sitter som i ett skyddsrum under andra världskriget och tittar med sorgsna skräckslagna ögon upp mot taket. Medan elen i belysningen svajar mellan mörkt och ljust. Vi håller andan. Avvaktar. Väntar. På nästa brisering. Och plötsligt ljuder detta helvetesväsen upp från ingenstans. Trumhinnorna skakar som om en afrikansk shaman hög på torkat skalbaggebajs sitter och hamrar med en gigantisk jävla benpåk på en enorm trumma. Till slut orkar man inte höra mer. Man blir galen. Någon öppnar dörren. Kastar sig ut. Vi försöker stoppa honom. Det är försent. Han är förlorad. Borta. Borrad till galenskap. Det tystnar igen. Vi håller andan. Våra blickar möts i skenet av blinkande lysrör. Tyst funderar vi på vem som är näst på tur att förlora vettet. Att kasta sig ut. Utför vanvettets brant.

Dont go there pimpling...

Nu vet vi i allafall var dom inte kommer lägga SM i pimpelfiske.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3740436.ab

Karsten Torebjer - psychic medium

Måndagsträningen

Ok. Allvarligt. Vem var det som hade bajsat på sig idag på gymmet? Det är tillräckligt jobbigt att bara löpträna. Men att göra det i konstant bajslukt i ett 20 kvm stort rum med en temperatur på 30 + med trasiga fläktar. Det är en prövning. Skämmes!

Helvetet för fiskar

Fish´n Flush. Helvetet för fiskar. Nu vet vi var alla onda guldfiskar hamnar. I en toatank nära dig. Det enda dom kommer att få uppleva i resten av sina tragiska små liv är håriga ryggar, feta arslen, enorma plums och dova ljud som ekar ur pastejhytten. Stackars satar. Varje gång vi gjort det vi ska och vänder oss om för att spola det är då vi ser hoppet lysa upp i deras små ledsna fiskögon. Hoppet om att sköljas ner tillsammans med den stora bruna i avgrunden för att äntligen nå den eviga vilan. Men det enda som sköljs ner det är just hoppet. Och dom små liven får simma vidare med skräckslagna ögon. Fasar för nästa toabesök. För nästa stjärt. För nästa plums. Stackars jävlar. Jag tror jag måste köpa en.

http://www.aftonbladet.se/hemtradgard/article3716764.ab

Julhandel med Chevy

Ett geni i arbete...

Chevy Chase med i svensk tv-serie!

Cheeeeeeeeeeeeevyyyyy iiiiiis baaaaaaaaaaaaaaaaaaaaack!

I svenska tv-serien Hjälp! Det här nog det största som hänt sedan freden i Versailles 1919, månlandningen 1969 och Sune Mangs skrevsvamp som försvann med posten 1982. Kungen av komedi är tillbaka. På svensk planhalva dessutom. Hånad i åratal av människor med tung humorbrist, galopperande hjärnklåda och svår skrattdyslexi. Nu ska ni få se. Universums roligaste man är tillbaka. Jag längtar. Jag trånar. Jag dör. Av skratt. Redan.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article3711963.ab

Inför helgen

Jag tror jag går en god helg till mötes. Spritfest i morgon kväll. Och jag har en känsla av att de spelande romerna kommer att vara tillbaka på lördag morgon. Med en helt ny uppsättning bandmedlemmar och instrument. Sen väntar en lördag helt tom på måsten. Bara en nyrenoverad Xbox 360 som står och trånar under platteven. Spela mig! Spela mig! Spela mig! Skriker den. Och jag är inte sämre än att jag spelar. Hela lördagen. Med en tub Bakis, bubbelvatten och förslagsvis något salt snacks bredvid mig där jag ligger horisontalt i soffläge på tvåans växel, och låter våldet flöda över mig som en tsunami sköljer över en strandad val med mineralbrist. Jag ska spela tills ögonen blöder, öronen skrumpnar, fingrarna kroknar och hjärnan imploderar i ett stort "Woooompfff..!"
På söndag väntar en dag av rekreation och eftertänksamhet. Då ska vi på matmässan i Älvsjö. Då ska det svullas mat och dricka i mängder. Jag ska gå runt som en galen labrador med mammaklänning och stoppa i mig allt som ser ätbart eller drickbart ut. Jag ska vara som en enorm dammsugare från TV-shop. Jag suger i mig allt. Vått som torrt. Stort som litet. Skillnaden är jag inte kommer att kunna vikas ihop och stoppas in under sängen efteråt.

Blåbär

Blåbärsglögg låter ju mumma. Och en grymt snygg flarra också. Tror jag kommer trippa förbi Apoteket Röda Näsan på hemvägen och inhandla lite smurfdricka. Det är väl lika bra det så man inte står där första advent och upptäcker att all glögg är slut sedan tre veckor tillbaka.
I stället slutar det med att man tar en flarra Kosken och skickar ner en läkerol och värmer sedan lätt. I med en mandel, ett tomtebloss och två russinjävlar och vips så har man gjort sin egen glögg. Rör om två gånger motsols. Hopp i tomtedräkten, ner i fåtöljen, smuttar på glöggen, nynnar på en julsång, blir packad, spöar en nisse, börja bryta på finska, slipar niven, söper träskorna och tar påten till Helsinki, sunger jekla kaarokii, spöar en nisse, snattar laxen på puffén, kastad i fyllejevlacellen utan laxen, vinglar av i Helsinki, tappar träpjucken, snupplar på jekla trottoarkanten, skrapar snoken och tömmer minnet, missar båtjeveln tillpaka och glömmer port julen.

Och abropå jul. Luktar det inte lite... hmmm... låt mig se... brända fingrar...hmmm... tandläkarsprit... hmmm... grilljerad Christer Fuglesang... hmmm... marsipanpenis... hmmm... hundbajs... hmmm... neeee... det är ju doften av vårt årliga Julpyssel som närmar sig ju...

Trist x 4

Jag tror jag går hem och klär av mig naken. Rullar mig i 5 kg flingsalt. Springer ut i skogen och letar rätt på den största jävla älgtjur jag kan hitta. Springer fram och kramar den med min nakna saltkropp. Sparkar den på pungen. Och sen. Sen får vi se om min tre veckors korrespondenskurs i "Tala dig ur krångliga situationer" gett resultat.

Trist x 3

Jag tror jag går hem och klär av mig naken och rullar mig i 50 kg orensad sill. Åker till Skansen och skuttar in till isbjörnarna. Kramar dom med min fiskkropp. Sparkar dom på pungen. Och sen. Sen får vi se om ett års styrketräning gett något resultat.

Trist x 2

Jag tror jag går hem och klär av mig naken. Häller honung över mig själv. Springer ut i skogen och letar rätt på den största jävla nalle jag kan hitta. Springer fram och kramar den med min nakna honungskropp. Sparkar den på pungen. Och sen. Sen får vi se om ett års träning på löpbandet gett något resultat.

Trist

Mitt kungarike för ett par schyssta elstötar genom nipplarna. Så man vaknar upp ur den här grå simmiga vardagen med ett ryck. Bara för att inse att det inte blir bättre än så här en tisdag i november. Kan det bli tråkigare än så här? Och luktar det inte lite skämd fisk? Eller? Neeeeeeeee... Det är allsvenskan som luktar ju. Eller? Neeeeeeeee... Det är Sarah Palin ju. Eller? Neeeeeeeee... Det är finanskrisen ju. Eller? Äsch... det är ju min proteindrink ju.

Helgen

En riktig skön helg är över. Lugn hemmakväll i fredags följdes upp med middag hemma hos vänner i lördags. Där bjöds det på en riktigt smaskig middag med anka i huvudrollen. Värden tyckte sig se en sjömansmössa på tallriken men jag tror snarare det var en keps från en av knattarna då köttet var lätt rosa, mört och mycket gott. Det dracks, åt och surrades och i bakgrunden stod vår gå-bort present, en elektrisk skridskobana i miniatyr med julbelysning, och knirrade med ett surrealistiskt ljud men spred en varm och härlig julstämning över sällskapet. När värdparet tidigare öppnade paketet och lyfte upp skridskobanan ur kartongen så var tystnaden talande. Men jag tror dom gillade den. Jag tyckte mig se en tår i ögat på värdparet. Jag tror det var glädjetårar.

Jula

Igår kväll. På Jula. Där står dom. Renarna. Med släde och hela skiten. En dag. Ska dom bli mina. Kanske kan dom stå där på vårt tak och lysa upp i vintermörkret. Tillsammans med mina övriga 1000 lampor runt huset och i träden. Varje år bygger jag på min julbelysning. Ibland får jag åka tillbaka till varuhuset med mössan i handen och lämna tillbaka lamporna jag köpt för att frun fått spel på att hela trädgården lyser som en härdsmälta på Forsmark i allsköns färger. Men målet är att öka antalet lampor för varje år. Det blir dyrt. Men julen handlar ju om att ge och ta. Jag ger. Och Fortum tar. Varje jul kan personalen på Fortum ta ut två extra semesterveckor på en paradisö. Allt betalt av en liten kåk i Järfälla. Ett ljus i mörkret för många.

Helgens filmtips

Fick veckans filmtips av en kollega. Verkar skitbra.

Zombiekväll

Jag är solo ikväll. Vilket betyder att det bara är jag och teven (xboxen är som bekant på höstledighet i Tyskland). Och vad kan passa bättre än en skön zombierulle då. Med naket, splatter och zombies i en och samma rulle. "They´ll dance for a fee. But devour you for free." Behöver jag säga att förväntningarna är höga.

Spelreleaser hösten-08

Min fru sa häromdagen att det var lite onödigt att vi har två teve hemma. Att vi inte använder den ena så ofta. Jag tror att båda kommer gå varma i höst/vinter. Min xbox 360 är på väg tillbaka från Deutschland nu. Så snart blir det gejmnajts i höstmörkret så det står härliga till. Det kommer bli en stressig höst. Hur ska jag ha tid att arbeta? Sova? Äta? Är förtidspensionär ett alternativ? Kan man hoppas på extrem snö och kyla så att vi måste stanna inomhus hela vintern? Kanske inte blir så tokigt med vinter och mörker ändå. Horisantalläge i en skön soffa, en flisfilt, en mugg glögg och en 40 tums teve och en hög med ultravåldsspel.

Min kropp

Trots utebliven träning förra veckan. Trots att jag åt en fyra-rätters italiensk middag med vin och nödraketer på torsdagen. Trots att jag följde upp det med friterad kinamat på fredagen. Trots att jag följde upp kinamaten med en tre-rätters på lördagen med vin, whiskey och choklad på lördagen. Trots att jag slutligen följde upp denna frossarvecka med en asiatiskt BBQ på söndagen. Trots det så gick jag ner i vikt efter att ha ställt mig på vågen igår kväll. Mitt inre är som en V8 Chevrolet Big block-motor inkastad i en gammal Volkswagen-bubbla som kropp. På insidan stark, uthållig och med en grym förbränning. På utsidan gammal, småfet och ganska ful.

Omstart

Nu är det slutfuskat. Sedan Italienresan har det fuskats en aning med både träning och kost. Framför allt kosten. Och förra veckans träningar försvann som bekant tillsammans med synen på höger öga. Men nu är jag fit for fight igen för både styrketräning, löpning och innebandy. Synen är tillbaka. Innebandybrillor är inhandlat. Ett läckert pannband är inhandlat. Benskydden är nypolerade. Jag har låtit skruva fast en ryggplatta direkt i mina kotor. Jag har låtit gjuta ett fundament i elastiskt plastikpadding runt min skalle. Jag har kalsonger av kevlar. Strumpor av stålull. Byxor av bältdjur. Tröja i armerad oxpungskinn. Och slutligen kommer jag att stoppa händerna i två stycken piggsvinsarslen som handskar. I morgon spelar jag innebandy igen.

Dagens tips

Till nästa maskerad?

Fakta

Min fru har lågt blodtryck. Nu vet jag varför.

Första budet

Nu har första budet trillat in på surfarbussen. I ett mail från, vi kan kalla honom "Zlatkür", bjuder han 55.000 kr om bilen är i fint skick. Om han inte tycker att bilen är i fint skick så har han gett sig själv utrymme att pruta ännu mer. Förutom de 14.000 kr han redan prutat. Och då har han inte ens sett kärran. Han tyckte jag skulle ringa honom om jag tyckte det lät bra. Jag lyssnar. Och lyssnar. Och lyssnar. Och lyssnar. Men jag hör ingenting. Inte ett skvatt. Dödstyst. Vacuum. Hallå? Är det någon där? Det är så tyst. Inte ett ljud. Hallå? Hallå?...Hallå?...

Cops butiken

Tack vare min fru så hittade jag till en alldeles fantastisk liten webshop. Där du kan handla en hel Cops-garderob. Spana in denna underbara kreation "The COPS Trucker Hat" på bilden ovan. Jag blir tårögd. Jag vet inte vad ni tycker men jag kommer att beställa en på momangen. Kanske åker det med en "COPS Travel Mug" också. Det bästa är att allt dessutom färgmatchar vår nya bil. Vår Cops Car. Just det.

http://www.cafepress.com/copstv
http://www.cafepress.com/copstv/5913428
http://www.cops.com/

Nya kärran

Nästan som en födelsedagspresent kom så till sist nya kärran. Som en västerländsk kvinna i övergångsåldern skulle säga på sitt besök i Gambia; stor, svart och alldeles underbar!
Med massor av härlig ny teknik som fungerade alldeles utmärkt och mycket enkelt. Jag behöver aldrig mer ta fram mobilen när jag sätter mig i kärran. Blåtanden i bilen tar hand om allt. Behöver bara trycka på en knapp på ratten för att svara eller ringa ut. Eller med röststyrning. Telefonboken skickade jag enkelt över med blåtanden till bilen. Så jag ser direkt på stereons display vem som ringer. Allt medan mobilen tryggt ligger kvar i fickan. Alla trassliga handsfreekablar är ett minne blott.
Jag behöver aldrig mer röra om i soppan heller, utan jag kan koncentrera mig på att hytta med båda nävarna åt alla bojstenar i trafiken. Skönt. Och med den höga markgången får jag dessutom möjlighet att se ner på folk. Med ett Göran Persson drygt flin på läpparna.

Ikväll äter jag och frugan italiensk middag på Den gamle och havet för att fira min xx:e födelsedag. Jag tar med partyhatt, tårtspade och piratlapp för ögat.

Ring of death II

Jaha. Spelade innebandy igår. Nya skador. En slagskott i ögat från en och halv meters håll från en frustande finne. Rakt i mitt högra öga. Blind som en packad mullvad fick jag skjuts hem till frugan som värmde upp Klabbes surfarbuss (tack Claes), redo att åka till St:Eriks ögonakut. Väl hemma tittade jag mig i spegeln (med mitt vänstra öga) och såg att det rann blod i pupillen vilket gjorde att jag inte såg något överhuvudtaget på det skadeskjutna ögat. Nu helt övertygad om att jag skulle bli blind. Frugan stampade plattan i mattan och fick upp surfarbussen både i brygga, falsett och warpspeed på väg till akuten. Medan jag satt med panik i blicken (på mitt vänstra öga) och funderade på vilket sorts emaljöga jag skulle välja. Väl inne fick jag träffa en ögondoktor på momangen som snabbt gjorde en synundersökning och kollade att allt var ok. Jag skulle nog inte bli blind i allafall. Synen började komma tillbaka allt eftersom blodet i ögat rann undan. Jag frågade min fru om hon velat skilja sig om jag fått emaljöga men det dementerade hon bestämt. Nu blir det vila ett par dagar. Och sen ska det inhandlas ett par innebandyglasögon. Om karriären ska fortsättas. Med trasig rygg, två stukningar, sönderskjutna ben och halvblind.
Så. I dag har jag ett vitt öga. Ett rött öga. Och ett brunöga.

Gräddbullar

Doften av hav, marijuana och gamla flipflops sitter fortfarande kvar i klädseln i denna röda skönhet från franska rivieran. Att den dessutom är tjejkörd i alla år med alla instrument intakta som är smekta av lätta spröda små fingrar är inte att ta miste på. Och att den klarröda lacken dessutom kanske passar just ditt nagellack smakar extra sött. Rejält med utrymme med plats för 800-900 smurfar, symaskin och 8 säckar jord med extra kogödsel gör att du aldrig kommer känna dig ensam i denna kärlekens rymdraket. Köp den i dag och jag skickar med 4 doftljus (lussebulle) och en adventskalender från Metall 1974.

http://www.blocket.se/vi/18686836.htm?ca=11_s

En ombonad silverpil med finfina minnen som ingår i köpet. Dofter av betong, svordomar och rusningstrafik ligger som en tät dimma över kupén. Omtänksamt framförd, genomförd och omkörd lyser fortfarande allt som det ska i denna underbara skapelse från fjärran östern. En stolt springare med alla klövar i fint skick och en inbjudande interiör med klädsel i 100% djurdräkt. I denna gräddbulle med surrealistiskt surround kan ingen höra dig svära. Köp den i dag och jag skickar med en vänsterhänt guldhamster storlek 38 och Sven Jerrings träningsoverall från 1954.

http://www.blocket.se/vi/18686957.htm?ca=11_s

Supermass - provsmakningen

Och den smakade precis som den luktade. Men vind i gomseglet det fick jag. Som en pust av spillning.

Supermass

Idag provar jag en ny smak på proteinpulvret som jag mumsar på efter styrketräningen. Med jordgubbssmak. Smygöppnade burken tidigare idag. För att sniffa lite. Se om jag kunde hetsa smaklökarna lite. Få lite vind i gomseglet så att säga. Det luktade sött. Lite som jordgubbe faktiskt. Men med en kraftig bilukt av någonting annat. Jag tror det var bajs.

Ring of death

Jaha. Lagom till spelhöstens stora releaseparty när det gäller gaming. Då slår ring of death till igen. För andra gången på drygt ett år. Bara att lägga ner xboxen i lådan som jag sparade från förra haveriet och skicka skiten till Tyskland. Börjar tröttna på Microsoft pajasprodukter nu. Garantin räcker i ett år till. Sen är det slut. Händer det igen då blir det byte till Playstation 3. Och jag kommer aldrig mer att besudla mina fingrar med produkter från Microsoft. Microsoft suger balle. Mammutballe. Mastodontballe. Brontosauriusballe. Om inte kundtjänsten varit så trimmade och trevliga vilket direkt satte P för min frustration och ondska så hade jag öppnat cd-luckan i min konsol och lagt en liten brun hälsning till Microsoft.

Förklarande bild

Jag ska klippa mig i eftermiddag. Jag avskyr det. Vad jag än gör. Vad jag än säger. Så blir det alltid likadant. Lite kortare än tidigare men samma potta. Jag kanske är dålig på att uttrycka mig. Kanske ska jag rita en teckning på min tänkta frisyr och ta med. Så här vill jag se ut säger jag och så slänger jag fram en A4 på mig med min frisyr ritad med pastellkrita. En huvudfoting i olika färger med en riktigt skön frippa. Med en kort förklarande text. Så får det bli.

Rackarns tryckare

Lördagsmeny

På lördag kommer familjen över på middag. Då ska det bjudas på hemlagad italiensk middag. Mycket mat med andra ord. Det är nu två veckor sedan vi frossade i Toscana. De senaste veckorna har varit tunga av träning nästan varje dag och betydligt mindre portioner för att komma i form igen. Nu ska det bli härligt med ett ordentligt skrovmål. Vi öppnar lördagen med en tidig golfrunda för att få upp aptiten. Så. Fram med stretchbyxor, maghjul och haklapp. Det här ska vi sätta tänderna i tillsammans med en skvätt rött och en stänkare av finare grappa;

Antipasto: Tunt skuren breasola med pecorino-ost.

Primi: Ricottafylld tortelli med salviasmör.

Secondi: Helstekt majskyckling med balsamvinäger,vitlök och salvia.

Contorni: Cannellonibönor anrättade som småfåglar.

Foccacia med örter och parmesan.

Dolce: Tiramisu.

Blir nog en del träning nästa vecka också....

Midgetlegs

Jag var hos min kiropraktor idag. Knäcka lite rygg. Få lite massage. Efter 20 minuter på britsen så är det dags för lite benstretch liggandes på rygg då följande samtal utspelas;

Kiropraktorn: Du är nog den stelaste människa jag mött. Du har dom kortaste lårmuskler jag stött på.
Jag: Jo, ok... (mina ben står rakt ut från britsen när dom i själva verket ska falla ner i 90 grader i avslappnat läge - mycket märkligt...)

Kiropraktorn: Du har midgetlegs. Hahahahahahahahahaha!
Jag: Midgetlegs...?

Kiropraktorn: Ja du vet, dvärgben! Hahahahahahahaha! Så stel är du!
Jag: Ooook...

Kiropraktorn: Med den här stelheten så skulle du egentligen vara 150 cm lång. Hahahahahahahaha!
Jag: Oj, ok.

Kiropraktorn: Du kanske skulle prova att stretcha någongång.
Jag: Jo det lovar jag att göra. Jag vill ju inte ha dvärgben.

Kiropraktorn: Dvärgben! Hahahahahahahahaha! Ja, då slutar vi för idag då...
Jag: Ok, då tar jag mina små stela dvärgben och trippar hem då.

Kiropraktorn: Trippar hem! Hahahhahahahahaha!
Jag: Då ses vi på tisdag då...

Dörr som stängs igen.

Kiropraktorn: Hahahahahahahahahahaaaaaaa dvärgben.......

Sluthälsat

Från och med i dag slutar jag att ta i hand vid hälsning. Det kommer bli ett kort verbalt hej. Kanske en snabb blink med ögat. Jag håller händerna på ryggen.Om någon trotsigt sträcker fram handen för att hälsa och ta i hand. Då kommer jag bara kort säga, "Nej tack, det kan vara bajs på den där."

Korkad kuse

Hahaha! Vilken korkad jävla kuse. Det vet väl alla att hästar inte kan klättra i träd. Pffffffft!..

Hakan som Gud glömde

När jag tittar på bilden ovan så ser jag bara en sak. En haka. En enorm haka. Med en enorm käke. Ett käkben som krossar sten till makadam. Ett käkben som får Lillen Eklund att gråta sig till sömns. En käft som slukar hela pingviner. Levande. Jag kan se det framför mig. Hon skakar sitt offer i sin käft. Fram och tillbaka. Bollar med den. Leker med den. Blodet sprutar. Pingvinen tjuter. För att sedan sluka den. Naturens grymhet. När den är som värst. Hon kommer att sluka honom. Och hans lilla prinskorv.

Teve måndag

Det var en bra måndagkväll att ligga i soffan och halvslumra framför teven. Först ut kl 1900 var Cops på TV6. Trashteve när det är som bäst. Ett tvärsnitt i det amerikanska samhällets förfall och misär. Överviktiga poliser som redan efter en 20 meters foot pursuit flåsar och snubblar fram som självaste Sune Mangs i polisuniform med trasigt bäcken efter en stackars förvirrad crackpundare med byxorna hängandes i knävecken och marijuana för 5 dollar uppstoppat i röven. Skrikandes hojtandes, flåsandes förföljer polisen. "Stop, or i´ll tase you, you motherfucker!" Och crackpundarna stannar såklart aldrig. Dom vinglar alltid vidare för att försöka försvinna ut i mörkret. Och poliserna är alltid för feta för att springa ikapp. I stället får dom en stålpil med 50 000-200 000 volt skjuten i sina bräckliga svaga kroppar. Med ett gristjut faller dom ihop och ligger platt mot asfalten och deras taniga kroppar rycker och far. Allt medan polisen grillar vidare med några nya elstötar. För säkerhets skull. Polisen vrålar. "Why did u run, asshole?!" Pundaren gnyr och gnäller. Försöker få fram några ord. Försöker vända sin sargade kropp om. Polisen vrålar. "Stop resisting!" Och grillar genast vidare med nya 200 000 volt allt medan pundaren med glödande tänder och rullande ögon försöker säga: Iiiiiiii´m nooooOOoooOOoooOOoot resiiiistiiiing, Siiiir!

Det är den lägsta formen av underhållning. Men ärligt talat. Jag älskar den.

Sen var dags för svensk trashteve. Färjan, kl 2000 på kanal 5. Livet på en finlandsbåt. I verkligheten. Med alldeles underbara karaktärer som tagna direkt ur en sketch av Killinggänget. En värmländsk kryssningsvärd som sjunger Kulligullan som en gök inför 400 vrålande pensionärer. En bartender med flygfäfobi och med någon form av ospecificerad bokstavskombination. En tokblonderad kvinnlig säkerhetsvakt hård som flinta som skulle få vilken kille som helst att darra av skräck och genast bli homo. Allt detta mixas i en härlig soppa med överförfriskade whitetrashynglingar, kåta fyllekärringar, förvirrade pensionärer och lantisar på sin första företagskickoff.

Inte blir jag sugen på att åka. Men jag längtar redan till nästa färja.

Jag avslutade tevekvällen med att se Melker Andersson och två andra kockar i Matakuten på TV4 kl 2100 med att försöka förändra den svenska skolmaten. Supertrötta, uttråkade, oinspirerade och bittra gamla mattanter gör allt för att slippa förändras. Allt medans Melker & Co oavtrutet inspirerar med ny energi, glädje och nytänk och försöker få köken och dess trötta personal att hitta tillbaka till någonting som faktiskt påminner om matlagning. Mattanterna gnäller och gnyr. Melker ställer och styr. Kallar barnen för skitungar.

Jag kan än i dag känna lukten av skolmat. Det är inte en angenäm doft. Hoppas kockarna lyckas med sin utmaning. Kanske kan kommande generationer få känna en annan lukt på väg till skolmatsalen som inte framkallar djup ångest.

Ikväll steker jag teven och spelar innebandy med galna finnar istället. Det är också en form av underhållning. Det gör bara lite mer ont.

Tranebergsbron vs Vägverket

Men enligt Vägverket ska det vara säkert att köra på bron. Sent igår kväll testkörde dom med en lastbil över bron fram och tillbaka. Och bron rasade aldrig. Jag undrar vem som fick det ärofyllda uppdraget. "Conny! Tar du 10-tonnaren och kör ett par repor över bron och kollar om den håller?" I kväll tar jag en annan väg hem.