Snusfria dagen

Tänkte ha en snusfri dag i dag. Känna lite på abstinensens stormvindar. Vill inte säga att jag ska sluta. Känns så definitivt på något sätt. Ett misslyckande blir så genant. Bättre att säga att det bara var en snusfri dag.
Så. Första timmen har gått bra. Fram tills nu. Morgonkaffet på kontoret. Det är nu det börjar blåsa ordentligt. Att dricka en kaffe, ta en snus och snabbt skanna igenom mailskörden, snabbsurfa de viktigaste sidorna och bläddra lite i dagens tidning tillhör morgonens finare stunder. Att göra det utan snus känns naket, tråkigt och tomt. Nu sitter jag istället och flackar med blicken, nervöst fingrande på tangentbordet. Hetsäter ett äpple. Kan inte sitta still. Känns som jag har damp. Börjar pilla loss en tangent från tangentbordet. Väljer med omsorg S-tangenten. S som i snus. Lirkar. Bänder. Plötsligt far den loss. Plockar upp den med mina darriga fingrar. Lägger varsamt upp den under läppen. Lutar mig tillbaka i stolen. Ger ifrån mig ett kort gubbljud. Morgonstunden är räddad.

Tillbaka

Jag är tillbaka på arbetet efter sju månaders pappaledighet. I natt drömde jag om jobbet. Det var just ingen angenäm dröm. Jag omkom i en hiss som skenade och kraschade mot bottenplanet. Äsch, tänker jag. Jag tror ju inte på drömmar. Men just idag kändes det som en bra idé att prova trapporna. Härlig motion. Sen kom jag på att jag jobbar på plan 8. Så oavsett val. Jag är rökt.