
Söndag eftermiddag. Tårtkalas. Familjen var samlad. Någon ställde en klurig fråga. Ingen kunde riktigt svara. Plötsligt drog Lillen på sig läsglasögonen, kliade sig i huvudet och vrålade; jag kan! Jag kan! Alla stod tysta. Beundrade. Synen av ett A-barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar