Sjuk

Till slut kunde jag inte stå emot längre. Dagisbacillerna har vunnit över min kropp. Jag ligger utslagen i sängen med en salivsträng i ena mungipan som en äldre herre i sin nersölade sjukhussäng. Jag stirrar på samma fläck i taket. Funderar på om den inte flyttar sig då och då. Kanske kan jag fånga den, tänker jag. Fläcken blir till en fluga som plötsligt surrar iväg. Den far runt som en sinnessjuk jävel i rummet. Landar planlöst en där och en här. Jag följer den med blicken. Hatar den. Vill slå ihjäl den. Plötsligt landar den på min nästipp. Våra ögon möts. En lång kamp börjar. Arga leken. Fast på ett sinnessjukt sätt. Människa mot fluga. Min ena hand rör sig extremt långsamt mot klockan som står bredvid sängen. Den är av plast. Hård plast. Jag greppar den försiktigt. Spänner varenda muskel i kroppen som en katapult. Flugan är låst i min stenhårda blick. Unleash hell! Jag slungar loss krafterna från min arm. Klockan i hårdplast kommer farandes tillsammans med armen i en våldsam fart med sikte mot nästippen och den sinnessjuka flugan. Klockan träffar med kirurgisk precision på min nässtip. Näsan exploderar i en kavalkad av visare, plast, benbitar och blod. Jag tittar upp igen. Flugan är borta. Jag skrockar hånfult. Njuter av segern. Så ligger jag här med en blodsträng från det som en gång var min näsa och stirrar upp i taket. Jag stirrar på samma fläck. Funderar på om den inte flyttar sig då och då.